Nu så!

För första gången på alldeles för länge känner jag inte att jag är i akut behov av att avlägsna min hals från övriga kroppen! Jag kan svälja min saliv utan att den fastnar i halsen och dricka flera klunkar i rad av något läskande utan att det känns som om det ska vända och komma upp igen.Hurra! Rösten är fortfarande läckert raspig, men som sagt, det är på bättringsvägen! Lite tankar under min svåra tid som sjuk: Känner mig som världens tråkigste mamma när Julius kommer ner till undervåningen coh går direkt in till soffan för han vet att jag ligger där... Att bädda ner sig under filten till Så ska det låta igår resulterade inte i samma härliga fredagskänsla som annars, eftersom detta varit mitt mest frekventa tillstånd den senaste veckan. Såg även en snutt av Sjukhuset idag (gillar inte de programmen eftersom jag tror att all världens jäkelskap ska hända just mig när jag tittar) och då sa en läkare att vid svår sjukdom går man ofta tillbaka till barnstadiet varför ömhet och dylikt är viktigt för patienten. Inte för att jag anser att jag platsar under svår sjukdom men jag blev ändå lite betänksam när sköterskan som skulle ta halsprov sa till mig (efter några hulkanden från min sida av den där träpinnen ihalsen) "Nä men så duktig du blev nuuu dåååå" med ganska tillgjord röst. Hmm om jag inte minns fel fyller jag trettio i maj! Nåja. Idag var det jag och stadens alla 10- åringar som trängdes i godiskön. Ska fixa och dona lite och var oerhärt sötsugen. Niklas är på återträff med högstadieklassen, har precis släppt av honom i stan. Kände mig som den klassiskt tråkiga frun med hästsvans och inte en sminkpryl så långt ögat kan nå och där kommer två ärtiga uppklädda donnor och bara hänger sig över bilen för att få en skymt av Julius. Vill bara tillägga att jag INTE hade mjukisbyxor på mig! Det går jag aldrig ut i. Undrar hur Niklas kväll förlöper; om han efter ett par öl frossar i gamla minnen av fula kläder och dylikt eller om han berättar för vem som vill höra om Julius många varierande ljud och gester kompletterat med bildvisning på mobilen... Aldrig intresant mer än för de allra närmsta!

kram