Den som har sett...

... den svenska filmen "En på miljonen" med T von Brömsen vet att det spelas en käck Siw Malmkvistlåt med refräng "Vilken härlig dag, ba ba ba ba! Man blir härligt glad ba ba ba ba..."! Denna kom till mig som i ett trollslag då Julius under sin krypa-och-leka-naken-för att-lufta-rumpan- stund bajsade på golvet. Ja så är det. Jag tänker inte linda in det! Plötsligt satt han och såg väldigt förvånad men även lite bekymrad ut,... Som tur var hade jag i färskt minne från gårdagens promenad med Erika hur hon hanterar hundens efterlämningar...! Vad gäller sången som fastnade för resten av dagen vet jag inte om det var min ironiska sida som gick på högvarav eller om jag faktiskt lärde mig något på föreläsningen i torsdags. Har även sett att Julius nog kommer få en glugg mellan framtänderna där uppe. Kul att man kan bidra med något! (Jag fick ju klippa strängen när jag var liten för att minska mellanrummet). De i mångas tycke fina mörka ögonfransarna kommer ju inte helt oväntat från Niklas. Där ser man, vem har sagt att allt är rättvist... Fick vid denna insikt bilden av en 15 år äldre son som med tandställning (för att rätta till mellanrummet) släpar hem kompisar med namn som Snibben, Larsa och Pulvret (eller vad femtonåringar kan kallas i framtiden) och bara suckar åt sina hopplösa föräldrar. Hmm... värst vad min hjärna drar iväg när tillfälle ges! Nåja, detta känns väldigt avlägset och speciellt efter gårdagen då vi var på Loves 1- årskalas. Det var så fint ordnat med serpentiner, ballonger, placeringskort och mumsig mat för både vuxna och barn! De inbjudna gästerna, och naturligtvis födelsedagsbarnet, var snoffsiga och glada hela tiden som sig bör när man är bjuden på galej! Kort kommer, men jag är inte betrodd med att hantera bilder i digital form här hemma... Hoppas ni får en bra vecka! Kram